Matkedjan i Egentliga Finland är en viktig regionalekonomisk aktör med starka rötter och en framåtblickande strategi. Matkedjans styrkor är utvecklingsinriktning, professionalism och mångsidighet i både försäljningskanaler och produkter. Den positiva drivkraften och framtidstron återspeglas i regionens företag som är villiga att växa och utvecklas, och regionen har redan ett relativt aktivt företagssamarbete och ett väl sammansvetsat undersöknings- och utvecklingsnätverk.
I framtiden kommer en ökad attraktivitet för sektorn och ett närmare samarbete med utbildningsinstitutioner att vara nyckeln till att locka framtida yrkespersoner till sektorn. Ökat nätverkande med andra företag och aktörer samt digitaliseringens möjligheter kan också vara verktyg för att stärka detta.
Aitoja makuja- företagsstatistik för 2023 visar att majoriteten (71 %) av företagen i Egentliga Finland är små och sysselsätter färre än 5 personer. Bland sektorerna står bageri (27%) och annan livsmedelsförädling (22%) för cirka hälften av livsmedelsförädlingsföretag i regionen, men i kustregionerna Åboland och Nystadsregionen är fiskförädling en särskilt stark sektor.
Matkedjans styrka i Egentliga Finland är också de olika typerna av regioner
Loimaa-regionen är ett starkt primärproduktions- och jordbruksområde. Den omfattande kunskap och expertis som finns inom dessa områden utnyttjas också i den lokala företags- och utvecklingsverksamheten. Förutom det traditionella jordbruket har det i regionen utvecklats gårdar som specialiserat sig på lokal matproduktion och landsbygdsturism. Dessutom är koncentrationen av äggproduktion och förpackning av nationell betydelse.
Saloregionen är den största producenten av sockerbetor, vete och kummin i Finland. Produktionen av baljväxter, frilandsgrönsaker och bär är också omfattande och under stark utveckling. Tusentals säsongsarbetare behövs i området, vilket berikar och diversifierar regionens vitalitet. I Saloregionen finns också ett antal teknikföretag som på olika sätt är kopplade till matkedjan och som utvecklar sina egna tjänster för att möta matkedjans utmaningar och möjligheter. Utökad fårskötsel och andra betesdjur kommer att öka mångfalden på strandängar och stränder, samtidigt som det ger möjligheter att skapa mervärde genom mat- och naturupplevelser.
Kimitoöns kommun är en liten, tvåspråkig ökommun med 6 600 invånare, varav ungefär lika många är fritidsinvånare. En stor del av området ingår i UNESCO:s biosfärområde Skärgårdshavet och i Skärgårdshavets nationalpark. Kimitoöns geografiska läge, kommunens skärgårdsdelar och fritidsbefolkningen skapar utmaningar för lokala livsmedelsföretagare. Den lokala livsmedelskedjan kännetecknas av mikroföretagande, stark primärproduktion, turism och säsongsvariationer, gemenskap och samarbete, mathantverk och små alternativa direktförsäljningskanaler. Regionen är födelseplatsen för mathantverk, med flera företag som producerar premiumprodukter.
Pargas kommun kännetecknas av sin skärgård, där tillgängligheten kräver användning av broar, färjor och färjeförbindelser. Området är stort och utspridd, så avstånden är långa tidsmässigt. Turism, säsongsvariationer och specialiserade jordbruk, såsom nypotatis och äpplen, har en betydande inverkan på näringslivet i området. Företagen är huvudsakligen små och familjeägda, med ett betydande antal enskilda näringsidkare. Familjer och gårdar driver ofta flera olika företag, vilket stabiliserar de säsongsmässiga fluktuationerna.
Mer än hälften av befolkningen i Egentliga Finland (cirka 250 000 invånare) bor i Åbo tätort. Åbo är en livlig universitets- och högskolestad. Dessa faktorer spelar en viktig roll för utvecklingen av konsumentorientering i matkedjan och korta distributionskanaler i Egentliga Finland. Befolkningsunderlaget och profilen i Åboregionen är särskilt gynnsamma för uppkomsten av och experimenterandet med nya matinnovationer. Åbo utsågs till kulturhuvudstad 2011, vilket satte igång en stor våg av restaurang- och matkulturutveckling i staden, som fortfarande pågår. Åbo har faktiskt erkänts som en stor stad för restaurang- och matkultur, med matturism som en av sina prioriteringar.
Vakka-Suomi-regionen kännetecknas av goda odlingsförhållanden, vilket är anledningen till att området är rikt på primärproduktion. Som ett resultat av detta är förpackningsanläggningarna för grönsaker och rotfrukter i området bland de största när det gäller omsättning och är också stora arbetsgivare. Stora förädlingsföretag finns inom många olika branscher (ägg, drycker, bageri och fiskförädling). Å andra sidan finns det också ett antal små företag i Vakka-Suomi-regionen som fokuserar på produktion av vissa speciallivsmedel. Utvecklingen av matturismen och utnyttjandet av skärgården är möjligheter för regionens framtid. Det finns vissa logistiska problem i skärgården, vilket särskilt gäller Gustavs. Den säsongsbetonade karaktären hos företagen i skärgården innebär utmaningar när det gäller både entreprenörskap och personaltillgång.